Hello (inga) Läsare(n)

Senaste veckan tär på krafterna, lägenhet fixad!

Ett prisvärt ställe, ingår mat från det allmänna köket, stor balkong, trevliga lägenhetskamrater från andra lägenheter i samma hus. Krävs dock en nypa tålamod när fransoserna ska göra sitt långkok kl 9 på morgonen.

Det bor ungefär 4 sorters människor i huset. Fransmän, tyskar, diskreta och oss.

Fransmännen hållar alltid till i köket

Tyskarna sitter alltid i TV rummet å ser på dåliga dramer när inte sporten är på. Eller sitter i Hotelbaren en våning ner.

Dom diskreta ser man aldrig, dom som lyssnar genom dörren för att undvika att stöta på någon när dom går ut. Egentligen vet man inte om det ens finns en sån kategori i huset.

Vi själva går in under kategorin fransmän då vi gillar mat enormt mycket.

The Big Four


Stockholmare: För det mesta är de dryga, ytliga och vill hålla sin image. Man vill värna om sin "stjän"glans och inte lämna ut för mycket av sitt privatliv. Vi antar att man har starka influenser från L.A. Även om alla är jävligt mycket sämre stjärnor i Stockholm än där.

Göteborgare: Är goa, glada och tjecka. Tycker livet är jävligt gött oavsett situation. Har löst sin arbetskris genom skattefusk, vilket är en go lösning. En äkta göteborgare tycker till och med att det är gött om han hamnar på livstid på kåken. Man kan sammanfatta det som att "alla heter Glenn i Göteborg".

Skåningar: Regionen alla klagar på. Helt förståligt. De pratar en obegriplig svenska, har värdelöst sinne för humor och är oftast feta. De har redan sin egen skåneflagga och är sammankopplade med Danmark genom Öresundsbron, så vi tycker att det är dags att Skåne gör vad hela Sverige förväntar sig, gräver sig bort och blir Danmark.

Norrlänningar: Ett jävligt legendariskt folkslag, med en ännu goare dialekt. Har oftast inte så mycket problem i livet, och skulle det uppstå problem löser de dem genom att lägga in en stor portion lössnus under överkäken, då är problemet glömt och löst. Snus och hårdrock går hem i Norrland.


The Small Four

Smålänningar: Sliter alltid i det tysta. Som de själva vill påpeka gång efter annan. Backyard Babies, sliter i de tysta 10 år, får sen sitt genombrott, får hybris och slutar i NetOnNet reklamer och Melodifestivalen. En smålänning i ett nötskal, lägg sen till att de oftast är snåla, och så har vi ett lågvattenmärke som skyddas av att Skåne är ännu mer hatat.

Värmlänningar: Har en väldigt annorlunda dialekt, som är ett mellanting mellan skånska och norrlänska. Lever sitt egna lilla liv där och har inte mycket med resten av Sverige att göra egentligen. Är lite av Sveriges svar på Christiania, fast tråkigare och fyllt med skog istället.

Dalarna: Är som ett segt tuggummi som smakar jävligt gott i början, för att sen börja smaka äckligt, till att övergå till att man aldrig blir av med det. Ungefär som P&L, smakar bra i början, för att sen idag bli en festival man helst bara vill bli av med.

Halland: Brukar skryta om att de är Sveriges svar på Mallorca, fast att finns en touch av Monaco i det. Helt oförståligt, men vad förväntar man sig av den regionen som har mest soltimmar i landet och spelar in serier som Kungarna av Tylösand, och har Bålstad som starkaste varumärke.

Bubblare

Boråsare: Bönder som klär sig som bratz, även om det är i Ellos kläder. Gillar tacos och är jävligt bittra eftersom det alltid går åt helvete för stadens fotbollslag.




Resten av regionerna är lika okända som Nordkorea alternativt helt enkelt för intesägande för att nämnas. Vilket har sin charm det med.



Vi i Australien.